Musikhusets väggar talar med ”halv röst”, mezza voce, och ger plats ät det viktigaste, musiken. Öppenhet och möte har varit utgångspunkterna också för arkitekturen.
Arkitekter
Arkitektbyrån LPR-Arkkitehdit Oy från Åbo vann år 2000 den internationella arkitekttävlingen med sitt bidrag ”a mezza voce”, ”med halv röst”. Huvudarkitekter är Marko Kivistö, Mikko Pulkkinen, och Ola Laiho. Totalt har trettio arkitekter vid LPR-Arkkitehdit varit med om att göra ritningarna.
Med halv röst
Tanken bakom ”A mezza voce” var att nybygget ska harmonisera områdets allmänna intryck och göra det lugnare. Huset placerar sig i områdets koordinater så att huvudmassans två sidor är parallella med Finlandiahusets och Riksdagshuset linjer.
De högsta partierna är belägna närmast den grönskande zonen och kompletterar intrycket av offentliga byggnader i parkmiljö. Den kompaktare, grönpatinerade kopparfasaden mot Mannerheimvägen och Tölöviksgatan bildar en länk till byggnaderna i Främre Tölö och den grönskande parkmiljön.
Den öppna glasfasaden med insyn i byggnaden och dess aktiviteter binder samman Musikhuset med de nyare byggnaderna på dess östra sida. Riksdagshuset ingår i helhetskompositionen, och vyn från dess trappor ner mot parkområdena är öppen.
Det grönskande byggnadsdäcket i Musikhusets låga del sluttar mot syd och bereder plats åt Kiasmas självständiga arkitektur mittemot.
För beställaren var öppenhet ett viktigt kriterium. Syftet är att skapa möjligheter för
växelverkan mellan yrkesmusiker, studerande och publik. Ingången till byggnadens kärna, den vingårdslika konsertsalen, sker från den ringformade foajén. Från foajén och entréhallen med café- och utställningsverksamhet under dagtid har man insyn i den kraterlikt nedåtsluttande salen genom de ljudisolerande glasväggarna.
Förutom konsertsalen har huset fem mindre musiksalar för ca 140–400 personer. Salarnas akustik har planerats enligt deras användningssyfte.
Byggnadens bottenplan består av konsertsalens scen, övningssalarna och lastningsplatsen. De två orkestrarnas personalrum på bottenvåningarnas omgärdar två ljusgårdar. Husets och orkestrarnas administrativa lokaler finns i övre delen av foajén som en egen grupp.
Sibelius-Akademins klass- och kontorsrum är placerade på sju våningar runt en innergård som öppnar sig mot Karamzinsparken. På de två nedersta våningarna invid nedre entréhallen finns Konstuniversitetets studior och allmänna musikbibliotek.
Impuls
Ett dunkelt och tyst bygge är en mystisk plats. En lugn plats mitt i en livlig stad är ett löfte om någonting kommande. Om en viloplats. Dagtid är byggplatsen en hektisk, tidvis påfrestande miljö. På kvällen har alla oljud och krav och problem tystnat för en stund. Även det ofullbordade tycks vila och begär inte någonting för tillfället. Musikhuset har ett uppdrag. Det ska skapa impulser. Inom fysiken definieras en impuls som produkten av kraft och dess verkningstid. Ordet impuls går tillbaka på latinets pulsus och syftar på rörelsekraft, incitament, uppslag, kanske rentav infall, hugskott.
”Impulser ska styra oss mot sådant som får det goda att synas och kännas – att beröra oss. I annat fall förblir godhet en abstraktion, blott ett begrepp. Impulser ur djupet bär längre, mot ett annat djup.”
Vi behöver människor förbinder sig, som hänger sig år det ljus de mottagit. Utan sådana människor öppnar sig inte det goda och vackra för andra, blir inte tilltalande. Att vårt intresse väcks bygger i hög grad just på att dessa inspiratörer med hela sitt väsen berättar varför någonting tänder ett ljus som lyser upp hela rummet. På så vis uppstår en eftersträvansvärd, lockande yta som är fascinerande att beröra. För människan vill själv bli berörd. Samtidigt visar sig allt detta som trygga, pålitliga och genuina tillstånd som också ger mod att möta nytt.
Marko Kivistö
Musikhusets huvudarkitekt
Marko Kivistö: Hiljainen huone – Musiikkitalon arkkitehdin muistikirjasta (2011)
Kirjapaja, Helsinki
Förkortat citat ur kapitlet Impulssi.
Lär känna Musikhuset
Musikhusets historia
Musikhuset är ett gemensamt projekt för Konstuniversitetets Sibelius-Akademi, Radions symfoniorkester och Helsingfors stadsorkester. Musikhuset öppnades i augusti 2011. Det står på paradplats, framför Riksdagshuset.
Huvudaktörer
Musikhusets huvudaktörer är Helsingfors stadsorkester, Radions symfoniorkester, och Konstuniversitetets Sibelius-Akademi.
Orgeln
I januari 2024 togs Musikhusets länge efterlängtade orgel i bruk. Med sina 124 register är den världens största moderna konsertsalsorgel. Den är också den ena av två med en fasad som gör instrumentet till ett visuellt konstverk. Orgelprojektet blev möjligt tack vare Kaija Saariahos donation på en miljon euro.
Bildkonst i Musikhuset
Förutom musik och arkitektur erbjuder Musikhuset upplevelser också för vänner av bildkonst. Reijo Hukkanens Sångträd och Kirsi Kaulanens Gaia är beställningsverk till Musikhuset.